Fast såhära i efterhand hade jag LÄTT kunnat skippa träningen, tror varken jag eller iana var på träningshumör. Det första jag upptäcker när jag anländer klubben är att kopplet inte ens följt med, Suck!
Tog henne iaf lös och gick en promenad i skogen som uppvärmning. Sedan tog vi plats på agilityplanen, och förmodligen tänkte jag alldeles för mycket på att iana INTE skulle smita, såå, vad tror ni? Jo hon smiter bort till lydnadsplanen där Monica står coh tränar med Sara, Typiskt!
Nåja, så fort jag såg henne vända mot mig igen, (-och ja, jag skrek som en tok på henne..) vände även jag och toksprang åt motsatt håll. När vi sedan åter upptog träningen efter det lilla uppbrottet så var både jag och hund på helt andra ställen. Iana likt en dammsugare och jag likt en virrig höna, lyckad kombination? Ehm, Nej!
Men måste säga att hon gjorde jävligt fina slalom ingångar och hoppade inte över en enda pinne, tänk att små sakerna gör en så glad och får en att glömma allt tjorv?
Vi gav iaf upp agilityn och började med lydnad körde inkallning mellan agilityhindrerna, med träning att hon inte ska ta nå hinder om inte jag säger till, gick förvånansvärt bra, hon var inte ett dugg intresserad av hindrerna, med fokucerad på mig.. Bara de en vinst :)
FF var som det var, inte så mycket att prata om, för långt fram, nafsa mamma i byxbenen och snea sättande.
Jag och iana gav oss även på att pröva träna in rutan. HAHA!
Inte lyckat vill jag lova, iana fattade inte alls vad jag menade och varför de stod massa gula gjejer där hon skulle springa. Sötvovven min, förlåt att mamma inte visar bättre vad du ska göra :)
Nu ska jag få nå mat i magen min, sen blir det sängen. Upp till tandläkaren imorn, USCH! Har extrem tandläkarrädsla, tyvärr!
Så önska mig lycka till och gonatt allt folk :)
PussTuss Michaela och iana