Tillbaka på hemmaplan.

Torsdag kväll var vi 4 st flickor som satte oss på tåget ner till huvudstaden.
Blev en hel del skratt och bus, som det brukar bli när man åker kompisgäng.

Fredagmorgon anlände vi storstaden och HELA dagen sprang vi runt på affärer, åt på tacobar och gick på cafe. Senare mot eftermiddagen mötte vi upp resterande 2 som flygit ner istället. Klockan 19.00 rullade bussen ut till något som vi tyckte var ingenstans. Men alla blev posetivt överraskade till ett så fint hotell/konferans- och kurslokal. Vi åt en god middag och upptäckte sen närområdet. Vi intog relax avdelningen och badade i poolen, vissa till och med i det i iskalla vattnet i sjön. Ett trött gäng på 5 st gick sedan tillbak till sina hotellrum och somnade snabbt.

Morgon efter var de dax för utbildning. Vi samlades upp alla och delades in i grupper för att diskutera olika viktiga frågor och efter det hade vi redovidning för resterande.
Vi fick höra en föreläsning med Åsa Nilsonne och Memea Mohlin in mindfullness på hund.
Efter en rolig, intressant och lärorik föreläsning fick vi avnjuta en 3 rättersmiddag, dock inte så mycket till njutning.
När middagen var avklarad var de dax för ännu en till föreläsning, denna gång med Runar Naess. Och jag säger bara en sak: INPONERANDE!
Trots att föreläsningen pågick till kl halv 12 på natten var de intresseväckande och lärorikt och tröttheten smög inte ens på en.

Söndag morgon var de dax att packa ihop och checka ut från rummet. Stänga in väskorna i bagageutrymmet och återigen infinna sig på utbilding. Denna gång med lite genomgångar av studiefrämjandet och om styrelsefuktioner. Efter det delades vi in i positionsgrupper (ordf, sekr, Kassör, ledarmot/suppl.) I Ordförande gruppen fick våran grupp sätta oss ner och fundera över ledarskapsegenskaper och sedan redovisa inför resterande och dem andra grupperna inom ordf. fick andra funderingsfrågor.
När vi hade gjort det var de dax att leka lite blindbock och sedan föra över tankarna till det verkliga ledandet. Vi pratade även om konflikt hantering osv.

Sånga-Säby bjöd även in till tävling i sopsortering och Gve gänger placerade sig på tredje plats. Duktig vi norrlänningar på sopsortering. :)

Efter utvärderingar var skrivna och avslutningstalet var kvar var de bara att sätta sig på bussen och rulla tillbak till stationen för hemresa. På tågresan var de väldigt övertrötta brudar som skrattade kan jag lova. Lite försenat tåg anlände till sist Gällivare och det var bara springa iväg till jobbet och göra nytta. Nu blir det jobb en dag till, sen ledigt och torsdag en göteborgresa som väntar.

PussTuss /Michaela och iana

Halta och lytta

Hejsan igen mina söta vänner :)
Dax att klottra ner några rader igen då.

Anledningen till att jag inte bloggar så mycket är att jag egentligen inte vet vad jag ska skriva.
Även om jag har massor att berätta? Hm, konstig kombination.

Jobbet knallar vidare. Konsum ibland, Barnomsorgen/lågstadiet iband och granngården.

Beslut har nu tagits om att vid nästa löp ska fröken terrier få bli mamma. Jag misstänker att löpen kommer i mars, så det blir små maj valpar.
Och denna gång finns det inget som ska få mig att ändra mig. För skulle jag få jobb hela sommaren har mamma och pappa lovat att hjälpa mig, -Ni är bäst (L)
Mina tankar just nu går åt att hitta en fin jakthane och letandet pågår för fullt. Kommer säkert bli super bra.

Ianis har varit på semester i stugan tillsammans med mamma och pappa under helgen som var. Hon fick njuta och jag fick passa på att roa mig på eget håll. Dock så var de en väldigt halt och stel flicka som kom hem genom dörrer. Plus att hon hade ett rejält sår på nosen och ett mindre i mungipan.
Stelheten kommer från den totala utmattningen och alldeles för mycket anarobträning vilket ger "träningsvärk". Hältan kommer från hennes bäcken som jag nu har börjat behandla med ultraljud, snart är hon bättre mitt hjärta, sedan roar vi oss med sårtvättning också.
Valde att passa på lydnadsträningskvällen som var igår kväll. Iana får vila upp sig iställer efter sin helg.
Imorgon kväll sätter jag mig på tåget och rullar ner till Stockholm, vi ska ner sex stycken härliga brudar på styrelseutbildning för Hundungdom.
Och helgen efter det så rullar jag ner till göteborg igen för utbildningen. OCh på tal om utbildningen, snacka om att tiden går fort, snart är jag färdig utbildad Hundfysioterapeut.

Nej nu ska jag fortsätta packa inför stockholmsresan och njuta av min lediga dag.
PussTuss /Michaela och Iana

Tyvärr passade det inte.

Det är med sorg som jag skriver detta inlägg.
På söndag kväll klockan 21.00 på kvällen rullade bilen med vårat nytillskott in i kullen.
Vi valde att sätta ner iana i källaren och Chili var hemma hos bror min för att hon skulle i lugn och ro få träffa oss(mig, mamma och pappa) och lära känna sitt nya hem.
Pelurins Uma är en 4 månaders valp som inte har sett så mycket av världen förutom sin hundgård och sina syskon. Vi bestämde oss att ta en av syskonen. Jag till en ny avelstik till kenneln och ett ny utställningsstjärna och pappa till en ny jaktkompis. Det var 4 tikar i syskonkullen. Dem flesta välsigt vita, så valet blev mellan dem 2 tikar som var mest svarta. En av dem svarta tikarna var en skygg tik och den andra välsigt framåt och social.
Men någonstans under resan har någonting hänt så hunden som kom hem till oss var denna skygga tik.
Pelurins Uma trots jätte mycket försök passade inte in i våran flock. Under hela tiden hon befann sig hemma hos oss (till sent igår kväll) försökte vi med henne och bara peppa henna och göra henne självsäker, men utan ens mindre resultat.

Tyvärr passade Uma inte in i våran flock, hon behöver ett lugnt och stilla hem utan andra hundar i hushållet och ska jag vara ärlig tror jag inte den hunden passar till jakt heller. När pappa var i skogen med henne skyggade hon till och med för fågelkvitter.

Uma och Iana fick träffas igår morse för första gången, iana hade helt rätt attityd till att möta en valp och var OTROLIGT snäll. Men Uma bara bet efter iana hela tiden och iana gick undan.
Men efter att Uma hela tiden bitit efter iana i flera timmar blev även iana less och började morra undan henne, Så dem fick inte träffas något mer och Chili välde vi att inte alls presentera.

Det skär i mitt hjärta när jag tänker på denna lilla valp och tårarna har runnit men detta var rätt beslut och jag är helt säker på att hon kommer få det mycket mycket bättre i sin nya familj.
I ett hushåll där de inte springer massa människor och hundar, som det gör i detta hem.

Tack för den lilla tiden vi fick spendera med dig Uma och hoppas du får det jätte bra.
Men vi kan inte erbjuda dig det du behöver.